Kapitel 4

Ludvig

Jag pratade med några kompisar när jag såg henne. Hon såg osäker ut men hon såg inte ut att vara den blyga typen. Det var något mystiskt över henne och han ville ta reda på vad det var. Han samlade mod och gick fram till henne.

-Hej är det du som är den nya tjejen? frågade han och försökte se så trevlig ut som möjligt.

-Ja, svarade hon.

Kort och enkelt tänkte han, men också en smula mystiskt. Han visste inte varför hon intresserade honom, det ända han visste var att han skulle göra vad som helst för att lära känna henne bättre och få vara i hennes närhet.

-Vad heter du? Jag heter Ludvig. Och välkommen till Sundhagaskolan!

-Jag heter Miriam, tack förresten.

Ett passande namn tänkte han precis när Göran, världens tråkigaste mattelärare kom för att börja lektionen. Skit också, tänkte han. Han hade kunnat stå här och prata med henne i timmar. När klassen gick in i klassrummet för att sätta sig på sina platser blev hon stående längst fram. Hon såg ensam och osäker ut, så han tog chansen.

-Du kan sitta här! ropade han och hela klassen vände på sig och tittade frågande på honom. Hon log tacksamt och gick och satte sig på den tomma stolen jämte honom. Det kom en vindpust, hon luktade av sommarens alla blommor, han trodde han skulle svimma. Kunde någon lukta så gott?!

-Har vi svenska efter matten? frågade hon försiktigt.

-Ja, svarade han något förvånat över att hon hade frågat honom något.

-Så vad håller ni på med? frågade hon nyfiket.

-Vi läser en bok av Shakespeare, den är inte särskilt bra men den är ändå intressant att läsa, berättade han.

-Kan ni på raden längst ner vara tysta och vänta med att prata tills ni har rast, varnade Lars som tydligen hade tyckt att vi var för högljudda.

Vi tittade på varandra och log när Göran vände sig om och fortsatte med genomgången på tavlan.

Efter lektionen hann vi inte prata så mycket för vår klassföreståndare kom och ville prata med henne. Han blev besviken när hon inte kom till svenskan, tydligen var det mycket att gå igenom och prata om när man var ny på en skola. Men så här lång tid kunde det väl bara inte ta?! Undra vad de pratade om? Kanske hur det var på hennes förra skolan och varför hon hade flyttat hit. Det hade han inte frågat henne, men det skulle han göra så fort han fick chansen!

(bilderna kommer ifrån we heart it)